De 5 beviljade projekten är
-Arkitektur och regler
Projektet omfattar beskrivning av det svenska plan- och byggregelverkets historia avseende arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värden samt analys av hur reglerna historisk och fram till idag har påverkat dessa. Reglerna för hur byggnadshöjd beräknas har bl.a. bidragit till arkitektoniska innovationer som kungsvåningar och bidrar än idag till hur byggnader utformas då en möjlig ytterligare våning kan ha avgörande betydelse för ett projekts ekonomiska genomförbarhet. Förekomst och utformning av regler för att gynna estetiska värden, exempelvis om burspråk och tornpartier, kommer att belysas särskilt.
Läs mer här!
-Den gestaltade livsmiljön i vård- och omsorgsboenden
Syftet är att utveckla kvalitetsbegreppet inom vård- och omsorgsboenden ur ett arkitekturperspektiv för att tvärdisciplinärt skapa en ny kunskapsplattform. Projektet bygger vidare på en tidigare studie som visat på fyra kvaliteter (4Q) utvecklade av vårdforskare som syfar till att stödja den gestaltade livsmiljön inom vård- och omsorgsboenden. Dessa kvaliteter vill projektgruppen som arkitekter utvärdera och vidare utveckla för att säkerställa att de kommer användning i vår bransch. På liknande sätt utvärderar vårdforskarna fyra byggda vård- och omsorgsboenden (4VOB) som projekgruppen har gestaltat. I ett nytt projekt finansierat av Forte undersöker de hur den gestaltade miljön används och upplevs i relation till våra intentioner.
Projektets två ovan beskrivna delar ”korsbefruktas” inom den tvärdisciplinära forskargruppen vilket utmanar och stärker projektets relevans. Målet är att skapa en gemensam plattform som beskriver dessa kvaliteter och som kan utgöra en utgångspunkt för ett framtida ramverk.
Läs mer här!
-Det nyligen byggda i förändring
Projektgruppen vill undersöka hur ingrepp för att möta nya krav görs i byggnader från främst 70-talet och framåt. Samt se vilka målkonflikter som uppstår och hur de hanteras. Från detta drar projektgruppen slutsatser kring hur vår process kan förbättras när det kommer till hållbarhet, kulturvärden och omgestaltning av nyare bestånd.
Läs mer här!
-Hur jämställt blev det – och vad kan vi lära oss?
Inom förstudien undersöker projektgruppen resultatet av två-tre case i den offentliga miljön med ambition att vara jämlika med utgångspunkt i jämställdhet mellan könen. Projektgruppen ska undersöka hur utmaningen formulerades, arbetsprocessen med fokus på arkitektens roll och om/hur förändring skett mot ökad jämställdhet/jämlikhet på platsen.
Förstudien vill ge aktuell kunskap för att stärka yrkesverksamma i arbetet med jämställdhet i utformning av allmänna platser – utan att behöva vara jämställdhetsexperter. Studien utgör grund för framtida fördjupning med syfte att formulera stöd, gärna mätbara indikatorer för jämställda/jämlika fysiska offentliga platser.
Läs mer här!
-Handbok för en hållbar handelsplats
Projektgruppen planerar att utföra en kartläggning av ett antal handelsplatser för att kunna definiera och beskriva typologins återkommande attribut, logistik, gestaltningsprinciper, konstruktionsmetoder samt i den mån det går klimatavtryck och påverkan på natur och beteendemönster. Utifrån denna inventering ska projektgruppen skissa på lösningar och angreppsätt för att utveckla handelsplatsen till en mer cirkulär och hållbar typologi med fokus på bl.a. återbruk, dagvattenhantering, energiförsörjning, ekosystemtjänster, mobilitet, hantering av spill och restprodukter, kompostering och odling.
Läs mer här!
Mer om Arkus utlysning
Arkus utlyser medel för praktiknära arkitekturforskning kring gestaltning av den byggda miljön. Utgångspunkten är hur Gestaltad livsmiljö kan komma till uttryck genom arkitekturens praktik i fråga om hållbar gestaltning och hur arkitektonisk kvalitet kan få en mer framskjuten plats i samhällsbyggandet. Se vidare: Om gestaltad livsmiljö - Boverket
En annan utgångspunkt är det europeiska initiativet European Bauhaus, som fokuserar på ett grönt och hållbart Europa med fokus på stadsutveckling och arkitektur. European Bauhaus lyfter också fram estetiska och kulturella värden. Se vidare: New European Bauhaus: beautiful, sustainable, together. (europa.eu)
Utlysningen omfattar praktiknära kunskapsutveckling där arkitektens gestaltande uppdrag och yrkesroll synliggörs i relation till aktuella samhällsutmaningar. Klimatomställningen, hotet mot biologisk mångfald, ny teknik och digitalisering, frågor om jämlikhet och hälsa är några av de aspekter som påverkar inte bara arkitektens uppdrag och position i processen, här är också gestaltningsuppgiften och det byggda resultatet i behov av utforskande.
Utlysningen riktas mot samverkande grupper av praktiker och forskare inom samhällsplanering, stadsbyggnad, arkitektur, inrednings- och landskapsarkitektur samt därtill relevanta kunskapsområden.
Tre inriktningar för kunskapsbyggande
1. Arkitektens roll
Hur ser förutsättningarna för arkitektur ut på väg mot en framtida, cirkulär ekonomi? Påverkan på gestaltningen- i relation till det redan byggda och det som ska byggas- vid exempelvis återbruk av material, krav på demonterbarhet, lokal energiproduktion, stärkt biodiversitet för att nämna några aktuella frågor med betydande konsekvenser för utformningen av hus och miljöer.
2. Arkitekten i processen
Vilka möjligheter har arkitekten för delaktighet och inflytande i en alltmer digitaliserad planerings- och byggprocess med behov av metodikutveckling, upphandlingar som ger utrymme för innovation, förändringar i regelverk, gränssnitt och ansvar för samhällsbyggandets olika aktörer.
3. Arkitekturen i samhället
Hur ser arkitektens yrkesroll ut i en transformativ tid med möjligheter att förflytta sin position, vilka förutsättningar har arkitekten att bidra positivt till klimatomställningen och andra aktuella samhällsutmaningar?
Utvärderingskriterier
Relevans utifrån utlysningens inriktning och tidigare studier inom området.
Projektgruppens bredd vad gäller kompetenser.
Metodval samt möjlighet till spridning av resultat.
Jury
Arkus stiftelsestyrelse.
Projektarbetet
Projektgruppen förväntas närvara vid två (hybrida) öppna seminarier för Arkus medlemmar och andra intressenter. Projektresultatet ska dokumenteras skriftligt för att kunna spridas i Arkus olika kanaler.
Maximalt utdelat belopp är 200 000 SEK. Utbetalningar sker i två omgångar, 50% vid projektstart, samt 50% vid slutleverans.
Ändringar i tidplanen eller andra betydande frågor för projektet ska alltid förankras med Arkus.
